Allt om Avtal Sveriges största faktabank om avtal och avtalsrätt

Avtalsrättsliga rättskällor

Avtalsrätten regleras i första hand genom lagstiftning. Hur lag ska tolkas kompletteras sedan av vägledande rättspraxis, dvs. avgörande av Högsta domstolen, uttalande i lagens förarbeten och den juridiska doktrinen. Den viktigaste lagen inom avtalsrätten är lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (1915:218), även kallad avtalslagen. Denna lag består av endast 41 paragrafer vilket leder till att den omöjligen kan täcka in hela avtalsrätten. Det är många frågor som lämnas obesvarade efter en genomgång av avtalslagen. Dessa frågor och luckor besvaras i stället i lagregler för särskilda avtalstyper, t.ex. köplagen och konsumentköplagen, eller av allmänna rättsgrundsatser.

Även handelsbruk och sedvänja kan fylla ut luckor i lagstiftningen, eller ersätta lagregler i situationer där lagen är dispositiv, dvs. lag gäller om avtalsparterna inte har avtalat något annat.

När man behandlar den svenska avtalsrätten är det, med hänsyn till ökade gränsöverskridande samarbeten, ingående av avtal m.m., av intresse att även nämna UNIDROIT Principles of international commercial contracts och Principles of European contract law. I dessa texter har man försökt att kodifiera vissa grundläggande internationella gemensamma regler. Dessa regler är inte direkt bindande för svenska aktörer. Aktörer kan dock välja att avtala att dessa regler ska tillämpas på ett avtalsförhållande och på så sätt bli bundna av reglerna. Dessa regler kan även ge upphov till handelsbruk som indirekt kan binda aktörer inom den bransch där handelsbruket är erkänt. Även i tvister inom Sveriges gränser kan dessa texter användas för att stärka en parts uppfattning om vad som ska gälla i en viss uppkommen situation, som inte behandlas i den svenska avtalsrätten.