Allt om Avtal Sveriges största faktabank om avtal och avtalsrätt

Kort om klausuler 263-284

Det finns flera återkommande klausuler som ofta användas i avtal. Här kommer några av de vanligaste presenteras.

Friskrivningsklausuler och upplysningsplikt

Om en prestation avviker från vad som har avtalats föreligger ett avtalsbrott. Är säljaren inte helt bekant med varan eller tjänsten kan det vara av intresse för denne att kunna friskriva sig för att undvika avtalsbrott. Givetvis påverkar en friskrivning motprestationen, t.ex. ett lägre pris. En friskrivning kan vara antingen konkret eller av mer generell karaktär. Oavsett hur friskrivningen är utformad bör köparen alltid undersöka objektet noggrant och en konkret friskrivning ger ofta incitament att en del av objektet bör undersökas särskilt.

En friskrivning ska vara klar och tydlig så att motparten förstår att det är frågan om en friskrivning. Är formulering för vag är friskrivningen ogiltig och utan verkan. I NJA 1983 s. 808 använde säljaren formulering ”egendomen överlåtes sådan den av köparen har besiktigats”, denna formulering var inte tillräckligt tydlig och säljaren blev senare ansvarig för dolda fel.

Om en part friskriver sig och samtidigt undanhåller information om objektets skick så anses upplysningsplikten ta överhand och friskrivningen blir således utan verkan. Här uppstår ofta en bevisproblematik om vad säljaren känt till och vad denne inte har känt till. Säljaren kan inte heller agera motstridigt, t.ex. friskriva sig och samtidigt lämna en garanti om varans skick. I NJA 1993 s. 436 konstaterade högsta domstolen att en positiv uppgift resulterar i att en allmän friskrivning inte kan åberopas för den delen av avtalet.

Force majeure- eller befrielseklausuler

Force majeure-klausuler syftar till att befria en part från att prestera i avtalad tid eller från skadeståndsskyldighet om vissa situationer uppstår som parten inte kan påverka. För att en force majeure-klausul ska ge effekt måste några frågor besvaras i klausulens utformning; situationerna som åsyftas måste preciseras, t.ex. naturkatastrof, strejk, lockout, krig m.m., vilka krav som ska ställas när det gäller möjligheterna att förutse händelserna, hur händelsen ska påverka avtalsparterna för att bli relevant och vilken effekt som ska inträda vid en force majeure-händelse. Vad gäller när en händelse väl inträffat? Förfaller prestationsskyldigheten eller justeras omfattningen eller tidpunkten för prestationen?

Garantiklausuler

En garanti kan utformas antingen så att varans skick garanteras vid tidpunkten för avlämnande eller en garanti som innebär att varans skick och funktionsduglighet garanteras under en viss tid efter avlämnandet.

Begreppet garanti är positivt värdeladdat men beroende på hur garantin är utformad kan mottagaren av garantin hamna i bättre eller sämre läge än om garanti inte lämnats över huvud taget. I en garanti kan säljaren t.ex. begränsa köparens rätt att välja påföljd vid ett eventuellt fel. Säljaren kan i en garanti föreskriva att denne garanterar att felet avhjälps och att skadestånd endast utgår vid grov vårdslöshet. Mot bakgrund av detta är det viktigt att noggrant läsa garanti och förstå vad denna innebär för egen del.

En garanti resulterar inte i att de vanliga reglerna om reklamation och preskription inte kan användas. Garantin är i regel enklare och mer effektiv att använda om felet faller inom garantibeskrivningen.

Vitesklausuler

Vid mer omfattande avtal är det vanligt att parterna använder sig av vitesklausuler. Dessa stadgar olika situationer när någon form av avtalsbrott har begåtts. Ofta är det svårt för en part att bevisa exakt vilken skada ett avtalsbrott har inneburit och för att underlätta detta har parterna i förhand bestämt ett vitesbelopp som ska utgå i angivna situationer. Vitesklausulen kan även utformas så att vitesbeloppet ökar om avtalsbrottet pågår under en längre tid. Det är också vanligt att vitesklausulerna har ett angivet maxbelopp på hur stort vite som kan betalas ut.

Relaterade dokument: